< name="facebook-domain-verification" content="9uw13f7glgo14890lenc9juke35jg5" />
+46732423444 info@istolt.se

Från 1920-talet och ända fram till omkring 1980 var kapplöpningar på islandshästar en av de mest populära folksamlingarna och fritidssysselsättningarna i Reykjavík 💛

Människor samlades för att uppleva fart, spänning och stolthet kring den isländska hästen.

Tävlingarna bestod bland annat av:

🌿 150 m och 250 m flygande pass
🌿 250 m, 350 m och 800 m galopplopp
🌿 800 m travlopp

Islands största ridklubb Fákur hade dessutom fått tillstånd att arrangera vadslagning kring loppen. Det skapade en enorm spänning och gjorde tävlingarna väldigt populära bland allmänheten.

Publiken följde loppen med stor inlevelse, människor samlades i stora mängder och stämningen var ofta elektrisk.

Tyvärr glömdes tillståndet för vadslagningen senare bort att förnyas. När vadslagningen försvann tappade många människor intresset för att komma och titta, och publikintresset började successivt minska.

Det här var långt innan dagens moderna ovalbanor, sportklasser och Gæðingakeppni utvecklades.

Men mycket av fascinationen kring fart, uttryck och islandshästens unika gångarter lever fortfarande kvar från denna tid 🌿

På 1920-talet började människor på Island även visa sina hästar för vise män och mycket kunniga hästmänniskor för att få dem bedömda.

Frågan var ofta enkel:

“Hur bra ridhäst är egentligen min häst?”

Man började därför titta på:

🌿 gångarter
🌿 vilja
🌿 ridbarhet
🌿 balans
🌿 uttryck
🌿 samspel mellan häst och ryttare

Detta blev grunden till det som senare utvecklades till:

🌿 Gæðingakeppni (GK)
🌿 avelsbedömningar
🌿 och stora delar av den islandshästsport vi känner idag

Fascinationen handlade inte bara om fart.

Den handlade också om känslan, kvaliteten och harmonin i den ridande hästen 💛

År 1969 började Island, Sverige, Norge, Danmark och Tyskland ett gemensamt samarbete kring tävlingar, avel och utvecklingen av islandshästen 💛

Ur detta samarbete växte organisationen FEIF fram — den internationella organisation som än idag samordnar stora delar av islandshästsporten och utvecklingen världen över.

Målet var att:

🌿 bevara islandshästens unika egenskaper
🌿 skapa gemensamma tävlingsregler
🌿 utveckla sporten
🌿 och stärka avelsarbetet mellan länderna

År 1974 enades länderna dessutom om ett gemensamt avelsmål för islandshästen.

Det avelsmålet ligger fortfarande till grund för dagens avelsbedömningar och utvecklas och revideras successivt genom åren i takt med ny kunskap, forskning och sportens utveckling.

Det blev starten på en mer internationell och gemensam framtid för islandshästen 🌿

FT kom snabbt att få en mycket viktig roll inom islandshästvärlden och har sedan dess arbetat med:

🌿 utbildning
🌿 fortbildning
🌿 yrkeskunskap
🌿 kvalitet inom träning och ridning
🌿 utveckling av tränare och instruktörer

Föreningen har under många år haft stor betydelse för hur kunskap och ridkultur utvecklats på Island.

Under 1990-talet tog universitetet Hólar University över en stor del av utbildningen och gjorde den till en universitetsutbildning inom hästkunskap och ridning.

Detta har genom åren både hyllats och kritiserats, och det pågår fortfarande diskussioner kring:

🌿 utbildningens upplägg
🌿 praktisk erfarenhet kontra akademisk utbildning
🌿 hur framtidens tränare bäst ska utbildas
🌿 och om delar av systemet behöver förändras eller utvecklas vidare

Debatten visar samtidigt hur viktig utbildningsfrågan är för islandshästens framtid 🌿

Sedan 1970-talet har vi inom islandshästvärlden — och inte minst tränarförbundet FT på Island — ställt oss själva samma stora fråga:

“Hur ska vi egentligen rida en islandshäst?”

Och sanningen är…

Vi söker fortfarande svaret 💛

Vi har kommit väldigt långt.
Kunskapen har vuxit enormt genom:
🌿 erfarenhet
🌿 utbildning
🌿 forskning
🌿 tävling
🌿 avel
🌿 och människors kärlek till hästen

Men samtidigt upptäcker vi hela tiden nya möjligheter med denna fantastiska hästras.

Idag används islandshästen inom:

🌿 fritidsridning
🌿 sport och tävling
🌿 turridning
🌿 utbildning
🌿 terapi och rehabilitering
🌿 arbete med psykisk och fysisk ohälsa

Forskningen kring hästars påverkan på människans välmående har också kommit allt längre.

På Hólar University planeras dessutom utbildningar och utveckling inom dessa områden för framtiden.

Och kanske är det just detta som gör islandshästen så speciell…

Att det fortfarande finns så mycket kvar att upptäcka.

Så här vill jag ställa en viktig fråga till dig som tittar:

🌿 Vart är du på väg tillsammans med din häst?

Är målet:
glädje?
tävling?
harmoni?
utveckling?
läkning?
upplevelser?
eller kanske bara närvaro och gemenskap?

Det finns kanske inget perfekt svar.

Men kanske börjar allt med att vi vågar ställa frågan 💛