De fem utvecklingsområdena

Hur utbildar man egentligen en häst till att bli en harmonisk, hållbar och framgångsrik ridhäst?

Det är en fråga som människor har ställt sig i generationer.

Under mina mer än 50 år med islandshästar som ryttare, tränare, domare och utbildare har jag sett att de ekipage som utvecklas bäst nästan alltid har en sak gemensamt:

De arbetar systematiskt med hästens utbildning.

De försöker inte hoppa över steg.

De jagar inte snabba lösningar.

De fokuserar istället på att utveckla hästen bit för bit.

Många ryttare tittar främst på resultatet.

Poängen.

Placeringen.

Rosetten.

Men resultatet är egentligen bara ett kvitto på det arbete som gjorts tidigare.

Precis som ett prov i skolan visar vad eleven har lärt sig, visar tävlingsbanan hur väl hästen har utbildats.

Därför ser jag inte tävling som ett mål i sig.

Jag ser tävling som en möjlighet att få värdefull återkoppling på hästens utbildning.

För att hjälpa ryttare att förstå denna process har jag sammanfattat det som domare bedömer och det som tränare arbetar med till fem utvecklingsområden.

Dessa fem områden är inte fem separata delar.

De hänger ihop.

De påverkar varandra.

Och de bygger på varandra.

När ett område utvecklas påverkas ofta de andra positivt.

När ett område saknas blir det svårare för resten att fungera fullt ut.

De fem utvecklingsområdena hjälper dig att:

• Se var du och din häst befinner er idag

• Identifiera nästa steg i utbildningen

• Skapa en tydlig målbild

• Följa utvecklingen över tid

• Träna mer systematiskt

• Få bättre förståelse för vad som skapar kvalitet i ridningen

• Bygga en hållbar häst för framtiden

De fem utvecklingsområdena är:

1. Ridskicklighet och kontakt
2. Takt och balans
3. Lösgjordhet och genomsläpplighet
4. Form och rörelser
5. Utförande och presentation

När du arbetar med dessa områden börjar du se din häst på ett nytt sätt.

Istället för att fråga:

”Varför får jag inte högre poäng?”

kan du börja fråga:

”Vad behöver min häst lära sig härnäst?”

Istället för att jämföra dig med andra ekipage kan du fokusera på den häst du har framför dig.

Det är där den verkliga utvecklingen börjar.

Mental träning spelar också en viktig roll i denna process.

Precis som hästen behöver utvecklas fysiskt behöver ryttaren utvecklas mentalt.

Målbilder, målsättning, fokus, självförtroende, tålamod och förmågan att se möjligheter istället för hinder är ofta avgörande för hur långt ett ekipage utvecklas.

När ryttaren vet vart han eller hon vill, och samtidigt förstår vilka utvecklingsområden som behöver stärkas, skapas en tydlig riktning.

Då blir träningen mer meningsfull.

Då blir utvecklingen snabbare.

Och då blir resultaten ett naturligt kvitto på det arbete som lagts ned.

Mitt hopp är att dessa fem utvecklingsområden ska hjälpa dig att hitta nästa steg i din och din hästs resa.

Inte för att bli perfekt.

Utan för att fortsätta utvecklas.

Steg för steg.

Dag för dag.

Mot den bästa versionen av er själva.

Ridskicklighet och kontakt

All utbildning börjar med kommunikation.

Hästen måste förstå ryttarens hjälper och ryttaren måste lära sig förstå hästens signaler.

En skicklig ryttare använder så små hjälper som möjligt och får ändå tydliga svar. Kontakten handlar inte främst om tygeln utan om samspelet mellan häst och ryttare.

När kontakten förbättras blir hästen tryggare, mer uppmärksam och mer villig att samarbeta.

Frågor att fundera över

• Förstår hästen mina hjälper?

• Ger jag tydliga och konsekventa signaler?

• Lyssnar jag på hästens svar?

• Har vi ett samarbete eller en kamp?

Utvecklingsmöjligheter

• Bättre timing

• Tydligare hjälper

• Bättre sits

• Ökad känsla

• Starkare förtroende

• Mer harmoni

Koppling till mental träning

Precis som hästen behöver förstå ryttaren behöver ryttaren förstå sig själv.

Stress, osäkerhet och bristande fokus påverkar kommunikationen direkt.

En lugn och fokuserad ryttare skapar ofta en lugnare och mer samarbetsvillig häst.

Takt och balans

Takt är gångartens språk.

Balans är hästens förmåga att bära sig själv.

Många problem som uppstår i ridningen beror egentligen på att hästen ännu inte hittat sin balans.

När balansen förbättras blir gångarterna renare, övergångarna mjukare och ridningen mer harmonisk.

Frågor att fundera över

• Är gångarten ren?
• Är rytmen jämn?
• Kan hästen bära sig själv?
• Behåller hästen balansen i övergångarna?

Utvecklingsmöjligheter

• Renare gångarter
• Bättre rytm
• Starkare bärighet
• Bättre koordination
• Mjukare övergångar
• Ökad självbärighet

Koppling till mental träning

En människa som saknar mental balans får svårt att prestera.

Detsamma gäller hästen.

Balans skapas genom lugn, struktur, repetition och förståelse.

Lösgjordhet och genomsläpplighet

Lösgjordhet är ett av de viktigaste områdena i hela utbildningen.

En spänd häst har svårt att använda sin kropp korrekt.

En lösgjord häst kan röra sig fritt, ta emot hjälperna och använda sin energi på rätt sätt.

Lösgjordhet handlar både om kroppen och om hästens mentala tillstånd.

Frågor att fundera över

• Är hästen avslappnad?

• Finns det spänningar i kroppen?

• Tar hästen emot hjälperna utan motstånd?

• Är hästen trygg och fokuserad?

Utvecklingsmöjligheter

• Mindre spänning

• Ökad rörlighet

• Bättre eftergift

• Starkare överlinje

• Bättre koncentration

• Ökad arbetsglädje

Koppling till mental träning

Här finns kanske den starkaste kopplingen mellan häst och människa.

Precis som ryttaren behöver lära sig att slappna av mentalt behöver hästen lära sig att slappna av fysiskt och psykiskt.

Avspänning skapar förutsättningar för utveckling.

Form och rörelser

Form är inte något vi skapar.

Form är resultatet av det arbete som gjorts tidigare.

När kontakten fungerar, balansen förbättras och hästen blir lösgjord börjar formen utvecklas naturligt.

Form handlar om hur hästen använder sin kropp.

Frågor att fundera över

• Använder hästen sin kropp effektivt?

• Finns det bärighet bakifrån?

• Är överlinjen stark och elastisk?

• Kan hästen röra sig med lätthet?

Utvecklingsmöjligheter

• Starkare rygg

• Bättre bärighet

• Aktivare bakben

• Ökad elasticitet

• Större rörelser

• Mer uttryck

Koppling till mental träning

Precis som en människa utvecklar nya färdigheter genom träning utvecklar hästen sin kropp genom rätt utbildning.

Tålamod och långsiktighet är avgörande.

Utförande och presentation

Det sista utvecklingsområdet handlar om att visa det man faktiskt kan.

Här blir samspelet mellan häst och ryttare synligt.

Utförande handlar om precision, timing, planering och förmågan att genomföra en uppgift på bästa möjliga sätt.

Frågor att fundera över

• Är ritten väl planerad?

• Är övergångarna tydliga?

• Visar vi våra styrkor?

• Har vi fokus hela vägen?

Utvecklingsmöjligheter

• Bättre tävlingsstrategi

• Tydligare övergångar

• Starkare fokus

• Mer precision

• Bättre förberedelser

• Ökat självförtroende

Koppling till mental träning

Många ekipage tränar bra hemma men får inte fram samma kvalitet på tävling.

Mental träning hjälper ryttaren att skapa trygghet, fokus och närvaro när det verkligen gäller.

Slutord

De fem utvecklingsområdena är inte fem separata delar.

De är fem delar av samma helhet.

När du utvecklar ett område påverkas ofta de andra.

Ju bättre du lär dig förstå dessa områden, desto lättare blir det att hitta nästa steg i utbildningen av din häst.

Och när utbildningen fungerar kommer resultaten ofta som en naturlig följd av det arbete som lagts ned.

Resultatet blir då inte målet.

Det blir kvittot på att ni är på rätt väg.

Träningsstegen och de fem utvecklingsområdena

Många ryttare frågar:

”Vad behöver jag göra för att få högre poäng?”

Det är egentligen inte den viktigaste frågan.

Den viktigaste frågan är:

”Hur utbildar jag min häst så att den utvecklas långsiktigt och hållbart?”

Det är här träningsstegen kommer in.

De åtta träningsstegen beskriver vägen från den unga eller outbildade hästen till en välutbildad, harmonisk och stark ridhäst.

Varje steg bygger på föregående steg.

Precis som man inte kan bygga ett hus från taket och nedåt kan vi inte utbilda hästen genom att hoppa över viktiga delar i utbildningen.

Vi börjar med:

1. Lugn och fokuserad

2. Framåttänk och takt

3. Avspänd och mjuk

4. Rakriktad

5. Eftergift

6. Kraft

7. Samling

8. Ökning

När dessa steg utvecklas successivt börjar hästen använda sin kropp bättre, förstå ryttaren bättre och prestera på en högre nivå.

De fem utvecklingsområdena hjälper oss sedan att utvärdera hur utbildningen fungerar.

De visar vad vi ser hos hästen just nu.

De visar vad som fungerar bra.

De visar vad som kan utvecklas vidare.

På tävlingsbanan blir detta extra tydligt.

Domarna bedömer inte hur mycket du har tränat.

Domarna bedömer resultatet av utbildningen.

De tittar på:

• Ridskicklighet och kontakt

• Takt och balans

• Lösgjordhet och genomsläpplighet

• Form och rörelser

• Utförande och presentation

Poängen blir därför ett kvitto på hur utbildningen fungerar just nu.

Inte ett betyg på dig som människa.

Inte ett värde på din häst.

Utan information.

Värdefull information.

Om du stöter på ett problem i träningen eller på tävlingsbanan kan du välja att se det på två olika sätt.

Antingen:

”Det här fungerar inte.”

Eller:

”Vad behöver jag lära mig för att lösa detta?”

”Vilket träningssteg behöver utvecklas?”

”Vilket utvecklingsområde behöver stärkas?”

”Vem kan hjälpa mig vidare?”

Det är här verklig utveckling börjar.

Varje utmaning innehåller också en möjlighet.

Varje motgång innehåller också kunskap.

Varje problem innehåller också en lösning.

I mental träning brukar vi prata om PÖTT-principen:

Praktisera

Öva

Träna

Tillämpa

Kunskap i sig förändrar ingenting.

Förändring sker när kunskapen används.

När du praktiserar.

När du övar.

När du tränar.

När du tillämpar det du har lärt dig.

Det är då utvecklingen sker.

Målet med både träningsstegen och de fem utvecklingsområdena är inte att skapa perfekta hästar.

Målet är att skapa bättre förståelse.

Bättre utbildning.

Bättre beslut.

Bättre ridning.

Och framför allt:

Att hjälpa dig och din häst att fortsätta utvecklas tillsammans.

Steg för steg.

Dag för dag.

År efter år.

För de bästa ekipagen är inte alltid de mest talangfulla.

Ofta är det de som aldrig slutar lära sig.