När kapplöpningen eller galopprace och passlopp hade fått riktigt bra start började ett intresse för att ha en tävlingsform där man mätte gångarts kvalitén. Då började hästfolket att vilja se och få en bedömning på hästens helhets intryck och mångsidighet i gångarterna. Upplägget var att så att ryttarna kom med sin häst till en plats som var en rakbana där de visade upp hästen i alla gångarter. Domarna fick den handledningen att de skulle leta efter följande egenskaper
- bra vilja att tänka framåt
- vacker huvudhållning och resning
- mjuk och lydig i tygelkontakt
- Rena gångarter med rumslighet och elastiska rörelser
- vackert utseende
Detta var kriterierna för denna nya tävlingsform som är grunden för GK i dag eller Gædingakeppni. Det kallades ochså för Gódhestakeppni som betyder egentligen en bra häst
Året 1958 var tävlingsformen blivit så etablerat att det blev på landsmót det året en laglig tävlingsgren. I början var det utseendet ochså med i bedömningen men sedan när avelsvisningarna började ökade då separerade de utseendet från Gædingakeppnin. Gædingakeppni eller GK som det kallas på svenska och avelsvisningar har egentligen samma ursprung men i avelsvisningar visar vi oftast ston och hingstar
Det är ju rätt så viktigt att veta att i GK då är det hästen och hästens gångarter vilja och helhets intryck som är grunden för bedömningen. Det sker ingen särskild bedömning för ekipaget som i sporten det är helt enkelt hästen som är i fokus
Det har varit en tradition i många år att alla klubbar på Island har särskild GK tävling som är enbart för klubbens medlemmar och då har man hittat årets Gædingur
På bilden ser ni vinnaren från Landmót 1954 och 1961 Stjarni frá Oddsstödum
Källor
Hesturinn okkar 1960, 1966 1970 och 1974
Islenski hesturinn e Gísli B Björnsson och Hjalti JónSveinsson